Fraustadt 1706 framröstad till årets historiebok!

Nättidningen Svensk historias omröstning om "Årets bok om svensk historia" är avslutad och det var Fraustadt 1706 som tog hem segern med 23% av rösterna! Läs mer här.

Den ryska bilden av Fraustadt, del 1

Bengt Nilsson, universitetsbibliotekarie, ger oss den ryska bilden av Fraustadt. Detta är den första delen, som utgår från ett föredrag på Armémuseum. Läs artikel>>

Ryttaren Michael Bångs brev till sin fru 

Vid Livkompaniet red ryttarna Michael Bång och Anders Qvist. De var ryttare nummer 97 respektive 98. Under kriget hade dessa två krigare delat strapatser och sovit i samma tält.  Läs artikel>>

Välkommen till Fraustadt.se, en fortsättning på boken Fraustadt 1706: ett fält färgat rött av Oskar Sjöström. Här kan du fördjupa dig mer i slaget och ta del av en hel del material som inte fick plats i boken. Här hittar du till exempel många bilder – bland annat fotografier från mitt besök i Fraustadt (Wschowa) i februari 2008, fotografier på troféer samt uniformsplanscher – får möjlighet att läsa axplock ur källorna (både som textfiler och i original).

Här finns också en Errata med fel i boken: meddela gärna om du skulle stöta på något sådant under läsningen!

oskar.sjostrom@historia.su.se

OBS! Sidan är under uppbyggnad och kommer under hösten att expandera med artiklar, information, bilder och annat. Se därför till att kika in här regelbundet!

Om slaget vid Fraustadt

Slaget vid Fraustadt som utspelade sig under Karl XII:s krig i Polen den 3 februari år 1706 är ett av den svenska krigshistoriens märkligaste händelser. En mindre svensk armékår om drygt 10 000 man under general Carl Gustaf Rehnschiöld slog på tre våldsamma timmar en mer än dubbelt stark sachsisk-rysk armé under befäl av general Johann Mathias von der Schulenburg. När mörkret föll låg över 7 000 sachsiska och ryska soldater döda på fältet och nästan 8 000 hade tagits till fånga. Svenskarna hade förlorat omkring 400 döda och 1 000 sårade. Hur var detta möjligt? 

Den sachsisk-ryska armén hade gått i ställning mellan byarna Geyersdorf och Röhrsdorf ett par kilometer nordöst om Fraustadt och väntade bakom en mur av bespikade fälthinder och kanoner på svenskarnas anlopp. Svenskarna, utnumrerade och utan eget artilleri, påbörjade marschen över de frostiga fälten klockan tolv på förmiddagen. Utsatta för häftig eldgivning från kanoner och musköter stormade svenskarna de sachsisk-ryska ställningarna och lyckades, efter att paniken börjat sprida sig i fiendens led, slå armén på flykten. Under den långa förföljelsen bort från slagfältet slogs tusentals sachsiska och ryska soldater ihjäl i flykten av det svenska kavalleriet. Det var en ytterst blodig dag.

Segern kom högst lägligt för Karl XII som samtidigt med huvudarmén tågat långt in i Litauen i ett försök att nå ett avgörande fältslag med tsar Peter I av Ryssland, men misslyckats. Samtidigt hade Danmark och Preussen fört förhandlingar med Sachsen och Ryssland om att träda in i kriget mot Sverige. Om svenskarna förlorat slaget vid Fraustadt hade därför det polska kriget troligtvis tagit en olycklig vändning för Sveriges del. Segern vid Fraustadt vände helt på situationen: segern gjorde det inte bara möjligt för svenskarna att avsluta det fem år långa kriget i Polen utan medförde också att Danmark och Preussen avstod från att ingå allians med Sveriges fiender.

Boken är den första monografin om slaget vid Fraustadt som någonsin skrivits. Genom ett digert och till stora delar aldrig tidigare använt källmaterial presenteras en radikalt ny bild av slaget. Många tidigare sakfel, överdrivna tolkningar och missförstånd reds här ut.

Vi får följa händelseutvecklingen innan och efter slaget; de händelser i kriget och det diplomatiska spel som ledde fram till bataljen. Krigets blodiga sidor beskrivs i detalj, annars vore berättelsen förljugen. Men i centrum för framställningen står alla de människor vars öden sammanflätades i och med slaget vid Fraustadt. Vi får till exempel möta den 18-årige svenske dragonofficeren Zacharias Franc som sårades i slaget och som bland de döda på slagfältet mötte en sachsisk kapten som han räddade livet på vilket ledde till vänskap de bägge fienderna emellan. Vi får också lära känna den schweiziske stenhuggarlärlingen Christoph Gassmann som med våld enrollerades i August II:s armé. Och många andra. Hur kom slaget att påverka dessa människor och historien?

Oskar Sjöström är doktorand vid Stockholms universitet och verksam som muesilärare på Armémuseum i Stockholm.