|
|
|
|
|
Ur källorna
Vissa handlingar är textfiler som öppnas i ett eget fönster och andra är originaldokumenten som pdf-filer. Håll till godo!
OBS! Fler källor kommer att tillkomma framöver! Tre regementschefers skrivelser i februari 1706
Slaget vid Fraustadt föranledde ett flitigt brevskrivande från deltagare och ögonvittnen. Många av skrivelserna var formella ärenden, såsom rekryteringar och materialanskaffningar till följd av förluster i fältslaget, medan andra var mer spontana uttryck av glädje eller eftertanke. Här är tre sådana brev, författade av cheferna för Närke-Värmlands, Södermanlands och Västerbottens infanteriregementen.
Carl
Gustaf Roos gratulationsbrev till Karl XII (7/2) kan du läsa här.
Arvid
Axel Mardefelts brev till Defensionskommissionen (22/2) kan du läsa
här.
Mardefelt till Carl Gyllenstierna den 22 februari 1706 Södermanlands regemente rekryterades delvis i änkedrottningen Hedvig Eleonoras livgeding, det vill säga de områden som avsatts till hennes försörjning, och omfattade ett stort antal rotar i Gripsholms, Eskilstuna, Strömsholm och Vadstena län. Livgedinget räknades visserligen som ett svenskt län men styrdes med stort självbestämmande av änkedrottningen och en generalguvernör, i det här fallet en av Hedvig Eleonoras favoriter, Carl Gyllenstierna. Förutom alla berörda landshövdningar skulle också Gyllenstierna varskos om de förluster som drabbat Södermanlands regemente och som kommit ifrån livgedinget. Det här brevet, författat av regementschefen Arvid Axel Mardefelt, är ett exempel på hur ett meddelande från kriget kunde se ut. Läs>> Överstelöjtnant Gideon Focks relation Bland de svenska infanteriregementena vid Fraustadt var Västerbottens regemente det hårdast åtgångna. Förbandets två bataljoner hade under en fas av slaget praktiskt taget stått ensamt mot hela det sachsiska gardet. Tolv dagar efter slaget författade regementets tillfällige chef, överstelöjtnant Gideon Fock (1668–1723) en kort relation om förbandets deltagande där. Källkritiskt kan anmärkas att relationens inledning nästan ordagrant följer ordlydelsen i en av de offentliga relationerna, men den innehåller också en del unika uppgifter. Läs>>
Rehnskiöld till Hedvig Eleonora den 4 februari 1706
Så snart generalerna hunnit lägga ifrån sig vapnen och återhämtat sig från stridens ansträngningar började de att skriva på brev och rapporter för att meddela omvärlden om vad som hade hänt. Redan dagen efter slaget, den 4 februari, satte sig Rehnskiöld ned och författade ett brev till änkedrottning Hedvig Eleonora.
Brevet, som är på tyska, är inte helt lättläst men är ett bra exempel på generalens hastiga skrivstil. Läs>>
Rehnskiöld till Johan Rosenhane den 9 februari 1706.
Det dröjde några dagar innan man i den svenska armén insåg omfattningen av slaget vid Fraustadt. Det var först då som man hunnit samla ihop fångade, räknat de stupade och tagit hand om de sårade. Den 9 februari, nästan en vecka efter bataljen, skrev Rehnskiöld ett brev till den svenske ambassadören i Berlin, Johan Rosenhane och förklarade att man nu behövde ansöka om tillstånd för transiteringstrafik av trupper, troféer och fångar över preussisk mark till Svenska Pommern.
I brevet ger Rehnskiöld bl.a. en kort summering av slaget. Läs>>
En kortt upsatt Berättelse om dhen fulkomblige Segren [...] wed staden Fraustat i Stor Pohlen den 3. 13. Februarij 1706
En kort variant av de officiella berättelser om slaget som genom den svenska krigspropagandans försorg spreds över Europa. Att vinna ett slag var en sak, men att också segra i ordväxlingen med fienden om slagets betydelse var något helt annat. När vapnen teg krigade skribenterna med varandra. Läs>>
Omständelig Berättelse om den Med Guds Hielp [...] wid Fraunstadt den 3/13 Februarii år 1706 lyckligen erhåldne Seger.
Efter slaget vid Fraustadt spred den svenska krigspropagandan raskt flera s. k. relationer över den europeiska kontinenten. Syftet med dessa var givetvis att förstora och försköna den vunna segern. Omständelig Berättelse är en av de vanligast förekommande och mest detaljerade av dessa skrifter. Den förekom i några olika versioner där innehållet – och titel – i detaljer kunde avvika en aning. Detta kan bero på att det var vanligt att avskrifter cirkulerade i samtiden. Den bygger i grova drag på Rehnskiölds egen fältjournal men skrevs förmodligen ihop även med hjälp av andra vittensmål.
Det här är den originalversion som trycktes av det kungliga tryckeriet i Uppsala kort efter slaget. Läs>>
Versioner av relationen finns tryckta i Karolinska krigares dagböcker, Bd III (1907) som bihang till C. H. P. Sperlings dagbok samt i Höglund & Sallnäs Stora nordiska kriget 1700–1721: fanor och uniformer, Bd III (2004).
Rekryteringsrulla för Västerbottens infanteriregemente den 15 februari 1706
När kanonerna tystnat och striderna upphört så påbörjades ett livligt adminstrativt arbete: döda, sårade och fångar skulle räknas, listor måste upprättas och rapporter skrivas. Officerare fick i uppdrag att möntra förbanden och nedteckna alla förluster så att nya rekryter kunde efterskickas från Sverige och de anhöriga där hemma underrättas. Regementsskrivarna fick nu ett digert arbete med att författa så kallade rekryteringsrullor.
En rekryteringsrulla var en förteckning över alla som stupat i ett förband. Det var det dokument som visade vilka soldater som måste ersättas med nytt folk och som skickades till berörd myndighet i Sverige. Den här rullan är gjord över de uppkomna vakanserna bland Västerbottens fotfolk efter Fraustadt. Den är signerad av tillförordnade regementschefen Gideon Fock. På grund av ett post scriptum i slutet av dokumentet kan rullan dateras till den 15 februari 1706. Läs>>
Uthtågh af en under dhe Sachsiske Troupper warande säker Lieutnants Bref
Kort efter slaget började en rad märkliga uppgifter att cirkulera i Europa om vad som hade hänt vid Fraustadt. Det mesta var rykten av icke namngivna officerare eller privatpersoner som varit med i eller bevittnat konsekvenserna av striderna. Skrifterna cirkulerade sedan omkring i otaliga avskrifter och återfinns idag här och där i de offentliga arkiven.
Ett av de vanligaste bland dessa brev var Uthtågh [alltså utdrag] af en under dhe Sachsiske Troupper warande säker Lieutnants Bref till en "herr broder". Om det är ett genuint brev eller en falskeligen uppdiktad handling är inte klarlagt. Men skriften trycktes i varje fall av de svenska propagandisterna på såväl svenska som tyska och användes som ett bevis på hur fulländad den svenska segern var. Läs>>
|
Fraustadt 1706 Ett
fält färgat rött Pris: 199 kr (Ca-pris: 280 kr)
Den
3 februari 1706 kämpade runt 10 000 svenskar mot en dubbelt så
stor sachsisk-rysk armé. När sammandrabbningen var över och mörkret
sänkte sig över slagfältet var det rödfärgat av blodet från
över 7 000 sachsare och ryssar som fått sätta livet till.
Minst lika många hade tagits tillfånga. På den svenska sidan
hade 400 man stupat.
Bokfakta, Fraustadt 1706
|
|
Alla bilder och texter på fraustadt.se är © Oskar Sjöström 2009. Varken bilder eller texter på sidan får kopieras utan skriftlig tillåtelse. En upplösning av 1024 * 768 eller större rekommenderas. För mer info maila på följande adress: webmaster@kungkarl.se |
Här
presenteras ett urval ur källmaterialet som jag har jobbat med.
Tanken är att läsaren själv ska kunna ta del av
förstahandskällor, det vill säga deltagarnas egna
berättelser i olika former. Här finns också några av de
tryckta berättelser som utkom efter slaget.